sassigirl

Med risk för att låta lite väl självsäker men kör på ändå.

Jag har alltid haft lågt självförtroende men på senare tid har det blivit bättre.
Jag har alltid tyckt jag varit mullig och inte så himla snygg heller för den delen.

Men för ett tag sen så rasade jag i vikt väldigt snabbt. Men själv såg jag inte det.
Jag såg fortfarande samla gamla tjej i storlek 40/42 som hade tur om hon kom i 38.

Insåg gjorde jag först när jag någon månad senare skulle handla kläder och allt är för stort.
Jag kommer i en strl 34!! Det var då jag på riktigt kunde se hur jag blitt.
Att mitt huvud såg väldigt stor ut på min nu väldigt lilla kropp, det som mina vänner sagt till mig länge, kunde jag äntligen se själv i spegeln. Det var en otrolig känsla, en så förändring, och jag visste inte om jag skulle må bra eller dåligt över det.

I dagsläget har jag gått upp lite så strl 34 passar mig inte längre (och tur är väl det?).
Min kropp är inte till för sån liten strl. Så nu är jag en 38 och på senaste har jag märkt att jag behöver ta fram mina byxor i strl 40. Att det ska vara så svårt att hamna på rätt nivå. Därför har jag nu börjat träna och äta nyttigare framförallt. Inte äta pizza, hamburgare och godis stup i kvarten, för det sätter sig, speciellt runt rumpan. Nu tränar jag ner mig till strl 38 och där blir det bra. Jag känner själv hur mycket bättre min kropp mår utav regelbunden träning och bättre mat.

På senare tid har jag även börjat inse att jag nog är lyckligt lottad ändå.
Att jag trots allt ser bra ut, jag har en fin kropp (även om det skulle behöva trimmas lite) och jag har fått tillbaka lite självförtroende. Så jag ska allt känna mig lyckligt lottad.

Satt och kollade på en bild från när jag vart modell för min syster.
Först nu kan jag uppskatta bilden, tycka att jag är vacker.

Så med risk för att låta självsäker (vilket man behöver ibland) men:
Jag ser rätt bra ut ändå =)




Ha en underbar dag nu bloggläsare =)

Och glöm inte att känna dig lyckligt lottad du också!!